Nytt EU-direktiv - Arbetsvillkorsdirektivet

2019-02-07

- Alla arbetstagare, oavsett hur länge deras avtal löper och hur många timmar de arbetar, kommer att få veta sina rättigheter och skyldigheter i början av anställningen. Arbetstagarna kommer att ha rätt att komma överens med sin arbetsgivare om vilka tider de finns tillgängliga och om hur långt i förväg arbetsgivaren ska underrätta dem om eventuellt arbete. Efterfrågestyrda arbetstagare kommer inte längre att kunna bli avskedade om de vägrar arbeta med mycket kort varsel. Arbetsgivare kommer inte längre att kunna hindra arbetstagare med nolltimmesavtal att ta extrajobb hos en annan arbetstagare.

EU har enats om nya regler för arbetslivet, det så kallade Arbetsvillkorsdirektivet. Direktivet innehåller ett antal arbetsrättsliga minimikrav. Bland annat ska provanställningar begränsas till högst sex månader och det införs regler om schemaläggning för vissa anställda.
Kommissionen uppskattar att förslaget kommer att omfatta och skydda 2-3 miljoner fler arbetstagare med atypiska anställningsavtal jämfört med nuvarande lagstiftning. Förslaget innebär också att åtgärder införs för att undvika att öka arbetsgivarnas administrativa börda, t.ex. genom att de får möjlighet att lämna in nödvändiga uppgifter elektroniskt. De nya reglerna kommer också att skapa mer rättvisa villkor för företagen, så att det blir en sundare konkurrens för arbetsgivarna på den inre marknaden, med färre kryphål. Tydligare och mer förutsägbara arbetsvillkor leder också till mer motiverade och produktiva arbetstagare.
Konkret vill kommissionen minska risken för bristande skydd av arbetstagarna på följande sätt:

* Begreppet ?arbetstagare? samordnas med EU-domstolens rättpraxis. Med nuvarande bestämmelser kan definitionerna variera, vilket leder till att vissa kategorier av arbetstagare inte omfattas. Genom att använda domstolens definition av arbetstagare kommer direktivet att säkerställa att samma övergripande kategorier av arbetstagare omfattas.

* Anställningsformer som nu ofta är uteslutna kommer att omfattas. Det gäller hushållsanställda, marginellt deltidsanställda eller arbetstagare med mycket korta anställningskontrakt, och tillämpningsområdet utvidgas till nya anställningsformer, t.ex. efterfrågestyrda arbetstagare, kupongbaserade arbetstagare och plattformsarbetstagare.

* Arbetstagare ska ha tillgång till uppdaterad och omfattande information redan första dagen när de börjar en ny anställning, i stället för inom två månader som nu är fallet.

* Nya minimirättigheter införs, t.ex. rätt till större förutsägbarhet för dem som oftast har varierande arbetstider, möjlighet att begära en övergång till en stabilare anställningsform och att få ett skriftligt svar, och rätt att delta i obligatorisk fortbildning utan löneavdrag.

* Bättre medel till verkställighet och prövning som en sista utväg vid tvister, om det inte räcker med dialog.

Det föreslagna direktivet behöver antas av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd och genomföras av medlemsländerna, antingen genom lagstiftning eller genom kollektivavtal med arbetsmarknadens parter. Arbetsmarknadens parter, som fullt ut inser vikten av social dialog, kommer att kunna reglera de minimirättigheter som föreslås i direktivet, förutsatt att den allmänna skyddsnivån för arbetstagarna inte sänks.

- Det är ett olyckligt direktiv som rimmar illa med den svenska kollektivavtalsmodellen, där parterna har huvudansvaret för att sätta villkoren på arbetsmarknaden?, säger arbetsrättsjurist Niklas Beckman, Svenskt Näringsliv.

Niklas Beckman befarar också att de i många delar oklara reglerna blir administrativt betungande och gör den svenska arbetsrätten ännu mer komplicerad och svår att förstå.

- Positivt är möjligheten att kunna avvika från direktivets bestämmelser genom kollektivavtal, säger Niklas Beckman.